|
Luonnonsuojelyhdistykset vaativat Porvoon kaupunkia luopumaan metsien taloudellisista hakkuista
Me allekirjoittaneet Itä-Uudenmaan alueella toimivat luonnonsuojelujärjestöt otamme tyytyväisyydellä vastaan Porvoon kaupunginvaltuuston tuoreen päätöksen suojella vähintään 17 % kaupungin omistamista metsistä vuoteen 2030 mennessä.
Tämä on tärkeä askel metsien suojelemiseksi, mutta se ei kuitenkaan vielä riitä. Ei ilmastonmuutoksen hillitsemiseksi eikä metsäluonnon monimuotoisuuden säilyttämiseksi.
Mielestämme Porvoon kaupungin tulisi luopua omistamien metsien taloudellisista hakkuista kokonaan sekä lisätä metsien suojelua. Tällä tavoin kaupunki voisi näyttää esimerkkiä sekä kaikille muille kaupungeille että tavallisille metsänomistajille, joiden kaikkien apua tarvitaan yhteisissä ponnisteluissa metsien tilan parantamiseksi.
Kuten porvoolaisista luontoalan vaikuttajista koostuva metsäryhmä keväällä julkistamassaan aloitteessa totesi, parempaa lahjaa kuin vaalia omia metsiään ja jättää ne talouskäytön ulkopuolelle Porvoon kaupunki tuskin voi antaa tuleville sukupolville ja metsäluonnolle itselleen. Metsiensuojelun tehostamisesta ja hakkuiden vähentämisestä hyötyisivät kaikki: metsäluonto ja siellä elävät lajit, ilmasto, Porvoon asukkaat ja hyvinvoinnin kasvaessa myös työn tuottavuus, kaupungin talous, alueen matkailuelinkeino sekä imago luonnonläheisenä ja tulevaisuudesta vastuunsa kantavana kestävän kehityksen paikkakuntana.
Viimeisen vuoden aikana valmistuneet luontotyyppien ja eliölajien uhanalaisuusraportit osoittavat, että suomalaisen metsäluonnon tila on huolestuttava. Erityisen heikko suojelutilanne on Etelä-Suomessa, jossa lähes 80 % metsäluontotyypeistä on uhanalaisia. Metsiemme noin 20 000 eliölajista joka kuudes (17 %) rimpuilee uhanalaisuuden tiellä.
Porvoo tavoittelee strategiansa mukaisesti hiilineutraaliutta vuoteen 2030 mennessä. Tämä on erinomainen tavoite, mutta vaatii nykyistä paljon järeämpiä toimia ja nopeammalla aikataululla.
Yksi hyvä, tunnustettu ja helppo keino matkalla tuohon ilmastotavoitteeseen on antaa metsien sitoa hiiltä täydellä voimallaan. Porvoon osalta tämä onnistuu parhaiten luopumalla hakkuista kaupungin omistamilla metsämailla (poislukien kaavoituksessa rakennusalueiksi määritellyt alueet sekä ns. taajama- ja puistometsät, joilla tietyt hoitotoimet ovat perusteltuja).
Väheksyä ei sovi myöskään imagohyötyä, jonka Porvoo saisi satsauksistaan ilmasto- ja metsiensuojelutoimiin. On modernin, eteenpäin katsovan kunnan merkki kantaa huolta tulevista sukupolvista ja niille jäävän perinnön laadusta.
Haluamme myös korostaa, että metsien suojeluun panostaminen ei ole mitenkään pois porvoolaisilta. Päinvastoin, uusi tutkimusnäyttö osoittaa, että metsäluonnolla on paljon aiempaa luultua suurempi merkitys myös meidän ihmisten hyvinvoinnille ja terveydelle. Metsässä oleilu parantaa tutkitusti monilla tavoin sekä fyysistä että psyykkistä terveyttä, ja se myös ennaltaehkäisee monia kalliisti hoidettavia sairauksia vähentämällä stressiä, alentamalla verenpainetta, parantamalla keskittymiskykyä, lisäämällä työssä jaksamista ja työn tuottavuutta sekä vähentämällä sairauspoissaoloja — kaikki hyvin merkittäviä asioita sekä ihmisten itsensä että yhteiskunnan kannalta. On hyvä huomata, että metsä- ja muuta luontoliikuntaa voi harrastaa meistä jokainen tulotasosta riippumatta – jokamiehenoikeutemme antavat siihen hyvät mahdollisuudet.
Esitämme, että Porvoon kaupunginvaltuusto päättäisi jo tulevissa budjettineuvotteluissa luopua metsien hakkuutuottotavoitteista.
Susanne Nakari
Porvoon seudun lintuyhdistys (PSLY), puheenjohtaja
Lise-Lotte Ikonen
Itä-Uudenmaan luonnon- ja ympäristönsuojeluyhdistys (IULY), varapuheenjohtaja
Jonas Häggblom
Östrä Nylands Fågel- och Naturskyddsförening, puheenjohtaja
Naturskyddsföreningar kräver att Borgå stad avstår från kommersiella skogsavverkningar
Vi undertecknade naturskyddsföreningar verksamma i östra Nyland välkomnar Borgå stadsfullmäktiges färska beslut att skydda åtminstone 17 procent av stadens skogar fram till år 2030.
Det här är ett viktigt steg för att skydda skogarna, men det är inte tillräckligt för att bromsa upp klimatförändringen och för att bevara skogsnaturens mångfald.
Vi anser att Borgå stad helt borde avstå från kommersiella avverkningar i sina skogar och öka andelen skyddad skog. På det här sättet kunde staden föregå med gott exempel för både andra städer och vanliga skogsägare. Alla skogsägares insatser kommer att behövas för våra gemensamma satsningar på att förbättra skogarnas tillstånd.
En bättre gåva än att bevara de egna skogarna och lämna dem utanför ekonomiskogsbruk kan man knappast ge till kommande generationer och till själva skogsnaturen. Det här konstaterade en skogsgrupp, bestående av naturaktivister i Borgå, i sitt skogsskyddsinitiativ i våras. Ett effektiverat skogsskydd och en minskning av avverkningarna skulle gynna alla: skogsnaturen och dess arter, klimatet, Borgås invånare och då välmåendet ökar även arbetets produktivitet, stadens ekonomi, stadens turistsektor och rykte som en naturnära ort som utvecklas hållbart och som känner sitt ansvar inför framtiden. Rapporterna om hotade naturtyper och arter, som publicerats under det senaste året, visar att den finländska skogsnaturens tillstånd är oroväckande dåligt. Speciellt illa ställt är det med skogsskyddet i södra Finland, där nästan 80 procent av skogsnaturtyperna är hotade. Av skogarnas omkring 20 000 växt- och djurarter klassas var sjätte (17 procent) som hotad.
Borgå strävar efter att vara kolneutralt fram till år 2030, enligt stadens strategi. Det här är en utmärkt målsättning, men det kräver mycket kraftfullare åtgärder med en snabbare tidtabell än vad man nu gått in för. Ett erkänt bra och lätt sätt att uppnå klimatmålet är att låta skogarna binda kol med sin fulla kapacitet. För Borgås del lyckas detta bäst genom att avstå från avverkningar i stadens skogar (undantaget de områden som i planläggningen definierats som byggnadsområden och de s.k. tätorts- och parkskogarna, där vissa skötselåtgärder är befogade).
Man ska inte heller förringa den prestigevinst som Borgå skulle få genom att satsa på klimat- och skogsskydd. En modern, framåtsträvande kommun kännetecknas av att den tar hand om kommande generationer och garanterar dem ett arv av hög kvalitet.
Vi vill också framhålla att en satsning på skogsskydd inte innebär några förluster för borgåborna. Nya forskningsrön visar tvärtom att skogsnaturen har en mycket större betydelse än man trott för oss mänskor, vårt välmående och vår hälsa. Att vistas i skogen gynnar på många sätt både den fysiska och psykiska hälsan. Skogsvistelse ökar också vår motståndskraft mot många sjukdomar som är dyra att bota, genom att stressnivån och blodtrycket sjunker, koncentrationsförmågan förbättras, förmågan att orka med arbetet ökar, arbetsproduktiviteten ökar och sjukfrånvaron minskar. Det här är viktigt både för den enskilda mänskan och för samhället i stort. Motion i skogen eller i övrigt i naturen kan utövas av oss alla oberoende av inkomstnivå – allemansrätten ger oss goda möjligheter till detta.
Vi föreslår att Borgå stadsfullmäktige redan i sina följande budjetförhandlingar avstår från målsättningar för avkastningen från skogsavverkningar.
Susanne Nakari,
Borgånejdens fågelförening (BNFF), ordförande
Lise-Lotte Ikonen,
Itä-Uudenmaan luonnon- ja ympäristönsuojeluyhdistys (IULY), viceordförande
Jonas Häggblom,
Östra Nylands Fågel- och Naturskyddsförening, ordförande
|
